Det som idag kallas Timmernabben bestod under medeltiden av två bondbyar. Nyemåla norr om bäcken, som jag berättade om i förra inlägget och Gissemåla söder om bäcken. Nu kommer vi alltså till historien om byn Gissemåla och även denna ursprungliga plats är helt bortglömd idag, fast vi passerar där regelbundet.
Gissemåla finns faktiskt omnämnt redan under 1300-talet och då tillhörde platsen Kalmar nunnekloster underligt nog.
 |
| Gustav Vasa och Reformationen |
Men Gissemåla föll därefter i Gustav Vasas händer i och med reformationen som varade mellan åren 1527 till 1600. Reformationen markerar medeltidens slut och början på Vasatiden i Sverige. Gustav Vasa själv var kung av Sverige mellan åren 1523 till 1560.
 |
| Gustav II Adolf |
Men under den senare Vasatiden, då Gustav II Adolf var kung, köptes Gissemåla istället av Johan Skytte. Som då hade tagit över Strömsrums herrgård år 1622.
Den första riktiga bonden som man tror sig veta, ha brukat Gissemåla gård är Johan Tideka (Jödde Tyreka) år 1545. Dessa uppgifter är väldigt osäkra för övrigt. Men när vi kommer in på 1800-talet så hittar vi mera handgriplig fakta.
Då ska vi alltså nu fördjupa oss i hur Gissemåla såg ut vid Storskiftet år 1808. Då gårdarna övergick till folket.
 |
| År 1808 |
Det är knappt man kan kalla detta för en by, enligt mig. För det enda som finns här är fortfarande bara två gårdar. Ni kan se dem mitt i blid. De små fyrkanterna med kryss i är hus.
Gissemåla nr: 1 med tillhörande tomt 2 och 24 ägs av Mästaren Jonas Berg medan granngården Gissemåla nr: 47 ägs av Nämndemannen Anders Olsson. Det små husen vid Nr: 93 är Svinstallar.
Vi tittar nu närmare på området strax söder om bäcken, för detta område tillhörde ju Gissemåla ägor, som nu är gränsen mot Nyemåla ägor.
 |
| År 1808 |
År 1808 är det tomt på hus här vid Fagervik förutom en intressant sak. Längst upp i bilden mitt i bäcken står Nr: 94 som är en Skvaltkvarn och den användes av både Nyemåla by och Gissemåla by.
Kvarnen drevs av bäcken som var en perfekt kraftkälla vid denna tid. En skvaltkvarn är en mindre kvarn för malning av säd mellan kvarnstenar, med horisontellt placerat vattenhjul som med en axel sammanbinds direkt med en horisontellt liggande kvarnsten.
Men det börjar förändras lite här vid Fagervik år 1866, för då lämnas det in en ansökan om att få bygga fastigheter här, av Sjökaptenerna J. A Larsson och M. Nyman (se bilden nedan). Som ni nu förstår så växer alltså Gissemåla by först längs Strandavägen, innan den senare utvidgas ned mot havet och Danska Varvet.
 |
| År 1866 |
Bäcken som var byarnas livsnerv är idag igenlagd och det finns inte ett enda spår kvar av någon kvarn, tyvärr. Men Sjökaptenernas tomter finns fortfarande kvar. Den röda pilen visar var kvarnen låg och de gula ungefär var Sjökaptenernas hus låg.
 |
| År 2015 |
 |
| Mitt foto av Bäcken år 2015 |
Till höger ser ni den berömda bäcken som fortfarande delar Gissemåla och Nyemåla. Förr fortsatte bäcken synlig längre upp i bilden och just där, på den idag asfalterade vägen låg Skvaltkvarnen.
 |
| År 2015 |
Jag fotograferar här nedan gamla ”Gissemåla by”, precis där bakom den röda busskuren låg byn. Ursprunglig bondebebyggelse är helt borta idag och ersatt med vanliga villatomter.
 |
| Gissemåla By år 2015 |
Men varför orten istället fick ett så konstigt namn som Timmernabben, kommer jag berätta längre fram.